Självkärlek efter semestern – börja om med mildhet

Hösten viskar om nystart, men du behöver inte rusa. Vad händer om du istället landar med självkärlek – och låter det vara nog?

När hösten kommer med krav

Det är något med augusti. Ljuset har förändrats, kvällarna blir svalare, och i luften finns en antydan om att något nytt är på väg. Kanske känner du det också – den där stilla övergången från ledighet till vardag. För vissa kommer den med förväntan, för andra med en sorts inre suck. Oavsett hur din sommar sett ut, så landar vi nu i en tid där många försöker ”börja om”.

Men frågan är: Måste vi verkligen börja om – eller kan vi bara börja… lite mjukare?

Vad är självkärlek – egentligen?

Det är lätt att tro att hösten kräver fart. Att vi borde vara redo. Borde ha vilat klart. Borde ha nya rutiner, färdigplanerade veckor och energi på lager. Men verkligheten ser sällan ut så. Ibland kommer vi tillbaka från sommaren lite trötta, lite splittrade. Och ibland är det just då som självkärleken blir allra viktigast.

“Du behöver inte vara klar. Du behöver inte prestera. Du får bara vara människa – med allt vad det innebär.”

Självkärlek är ett ord som ofta missförstås. Det låter lätt lite storslaget – som något man ska känna, eller något man borde lära sig. Men för mig är det mycket enklare än så. Självkärlek är sättet jag talar till mig själv på när jag är som mest skör. Det är hur jag väljer att andas när världen snurrar. Det är modet att stanna upp och fråga: ”Hur mår jag egentligen just nu?” – och våga lyssna på svaret, utan att försöka fixa det direkt.

Augusti är en landningsbana, inte en startlinje

Efter semestern kan det kännas som att vi ska växla upp. Men kroppen kanske längtar efter något annat. Kanske har du märkt hur svårt det är att gå från lata dagar till full agenda. Hur lätt det är att vilja prestera direkt – ta tag i allt på en gång. Men självkärlek säger något annat. Den viskar: ”Du får ta det i din takt.”

Jag brukar tänka att augusti inte är en startlinje. Det är en landningsbana. En tid för att känna in. Vad längtar du efter att bära med dig från sommaren? Vad vill du inte släppa taget om riktigt än? Och vad behöver du för att hösten ska kännas som din – inte bara som alla andras?

Låt det lilla räcka

Du behöver inte ha en plan. Du behöver inte vara klar. Du behöver inte ens vara särskilt motiverad. Självkärlek i augusti kan vara så enkelt som att ge sig själv tillåtelse att vara lite långsam. Att låta saker få falla på plats i sin egen takt. Att välja vänlighet istället för krav.

Kanske är det att börja dagen utan att scrolla. Kanske är det att säga nej till ännu ett möte. Kanske är det att stå barfota i gräset och känna hur jorden bär dig, fortfarande. Självkärlek är sällan storslagen – den bor i det lilla. I pausen. I andetaget. I ordet ”jag räcker.”

Och vet du – det gör du. Du räcker. Även om semestern inte blev som du tänkt dig. Även om du känner dig lite vilsen. Även om du inte har en enda ny vana att visa upp.

En mjuk fråga till dig

Så här kommer en stilla fråga till dig, nu när hösten sakta kliver in:

Vad behöver du – inte för att bli bättre, utan för att må bra?

Du kanske inte har svaret just nu. Det gör inget. Ibland räcker det att ställa frågan. Ibland är självkärlek bara det – att våga vara kvar i lyssnandet, utan att skynda vidare.

Och när du är redo, när du vill ta nästa lilla steg… då finns det mer att utforska. I nästa inlägg bjuder jag på affirmationskort och varsamma övningar – små stöd på vägen, när du vill stärka självkänslan på riktigt, inifrån och ut.

Men idag? Idag får det vara nog att bara vara du.
Och att andas.

Läs mer: Stresshantering i praktiken – låt din inre kompass visa vägen

---